Ångest.

Ångest är inte en känsla, utan ett tillstånd. Det finns inget positivt med ångest och det är inget man någon gång skulle önska sig att ha. Det är ett helvete. Att ständigt leva med ångest är som att vandra i en mörk tunnel utan att se något ljus, där man inte vet om man någonsin kommer kunna se ljuset heller. Trots detta så anses ångest inte vara lika allvarligt som fysiska sjukdomar. Får man öroninflammation så går man till vårdcentralen, de gör en undersökning och man får behandling för det, då ofta antibiotika. Men ångest, det är en tabu att ha ångest. Man vågar ofta inte berätta för folk att man har ångest för att man då känner sig sårbar och att folk kan se att man är svag. Det är inte svagt att berätta att man har ångest, det är starkt. Starkt att berätta något som många andra inte vågar göra. Berättar en så brukar oftast flera också öppna upp sig, det är så vi människor fungerar.

Jag har en ständig ångest, mer eller mindre, för allt. Söndagsångest, måndagsångest, tisdagsångest etc. Jag hatar att vakna upp på morgonen för att jag är säker på att ångesten kommer göra dagen till ett helvete. Jag har alltid levt på tron att mediciner är det enda som hjälper. Så är det inte. Även om kroppen blir trött så är det fortfarande kaos i huvudet. Jag vill heller inte äta några starka preparat då jag inte vill ha biverkningar, eller hamna i ett tillstånd där jag tillslut inte kan leva utan tabletter. Jag har sett alldeles för mycket dokumentärer om missbruk, som gör att jag inte ens tänket hamna nära sådana mediciner som man blir beroende av. Jag vill kunna hitta verktyg där jag kan hantera ångesten själv, men det är svårt.

Jag har lärt mig att det är en stor lättnad att berätta för de i min närhet om min ångest och vad det gör med just mig, så de inte backar och tycker att jag är konstig, utan att de istället kan se att jag har ångest ibland och that’s it. Man ska heller inte skylla allt på ångesten om man skulle bete sig olämpligt, men det kan ofta vara en förklaring, men det betyder inte att det ska accepteras.

Med detta inlägg så vill jag förmedla att ångest är något som det måste pratas med om då det är lika vanligt som att ha fysiska åkommor som till exempel en förkylning.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s