Min hemska tid på gymnasiet (får sådant här hända ens?)

Min gymnasietid.. Ja, den har minst sagt sugit. Att varje dag behöva vistas innanför väggarna på en skola vars elever är FRUKTANSVÄRDA var inte kul alls. Karolinska Gymnasiet, fy fan säger jag bara.

Jag blev, som sagt tidigare (tror jag iallafall) förnedrad öppet i en klasschatt för vad jag hade skrivit på min blogg. Det jag hade skrivit var ett inlägg där jag berättar att jag är irriterad på vissa saker, bland annat klassen och hur folk beter sig och att jag aldrig kan få en syl i vädret. Klicka HÄR om du vill läsa inlägget. Kom ihåg då att detta då ledde till en sjukskrivning i nästan två månader för mig för bland annat utfrysning från många i klassen.

Detta fick väl bägaren att rinna över, då det hänt en del saker innan. Det skolan gjorde åt allt detta var att se till att kuratorn pratade med mig och sade att de skulle prata med de ”skyldiga”. De sa även att jag skulle ”tänka över på vad jag skrev på min blogg, för att folk kan bli ledsna”. Till och med klassföreståndaren höll med klassen, som var emot mig. Det som är lite komiskt är att denna lärare var med i denna klasschatt och såg allt och gjorde ingenting. Hon såg liksom inte att det skedde något som inte får hända, att en person blir förnedrad och får ta emot taskiga kommentarer från ett flertal personer. Ingen försvarade mig dessutom. Jag tror på riktigt inte att hon brydde sig. De länkade inlägget i chatten. I efterhand så har jag fått reda på att läraren har läst lite av min blogg och tyckt att jag BORDE TÄNKA PÅ VAD JAG SKRIVER. DET kan hon ha åsikter om, men inte de idioter som faktiskt var öppet elaka och taskiga mot just en person, mig. Utåt sett så sköttes allt snyggt och jag fick den hjälp jag behövde, men nej nej nej. Ingenting sköttes som det skulle. Det hade jag förstås ingen aning om i stunden, utan det är något jag har insett med tiden då jag har kunnat bearbeta allt. 

Ska det vara såhär? Kom då ihåg att det ENDA jag hade skrivit var inlägget jag länkade innan och ett till där det enda jag hade nämnt precis när jag blev dissad av de tre tjejer där jag berättade lite kort med några rader att jag skulle ut med några och att de ställde in precis innan och att det var lite konstigt då alla gjorde det samtidigt. 

Läraren, som inte ska vara partisk när det gäller sådant här, hade pratat öppet i klassen om mig, att jag kanske skulle byta skola, fast jag inte ens hade funderat på det själv, etc. Detta säger personen öppet så att alla hör, därav vet jag detta då en kompis till mig berättade allt detta och uppdaterade mig med det mesta när jag var hemma från skolan så pass länge, tack till dig du är bäst<3 du vet vem du är!

Om man läser min blogg och känner sig utpekad så är det väl denne persons fel, som då uppenbarligen har betett sig dåligt, eller gjort något som jag inte tycker är okej. Jag är medveten att när jag skriver saker som jag tycker, så finns det alltid de som inte håller med. Det är något som man får räkna med. Jag har aldrig gått ut med någons namn och kommer inte göra det heller, i något negativt syfte. Men att gå på personangrepp gör det inte bättre. Det gör dessa personer till de små människorna, som inte kan sköta det snyggt, på en hög nivå, utan måste sjunka till den nivån där de ska trycka ned mig. Men varför? Jag kommer inte sluta skriva vad jag tycker för det. Det är bara ett onödigt drag för den personen och dessutom jävligt korkat.

Efter allt detta så kan jag förstå varför så många som blir mobbade inte får hjälp, det är för att skolorna inte har någon jävla aning om vad de ska göra åt saken. Tack vare detta så är det ju färre som säger till när de blir mobbade för att de vet att skolan ändå inte kan göra något åt saken. 

Annonser