Kvällstankar

Jag känner ibland att jag svävar iväg.
Svävar iväg till ett ställe utan stress och krav.
Jag funderar på om det finns en bakväg.
En bakväg där jag slipper hamna i min framtida grav.

Imorgon är en annan dag, sägs det.
Men det är bara ren dumhet.
Att tänka så,
får en inte att må

 

 

 

Jag vet inte

Nöjd med allt jag har. Inte nöjd. Allt vi har kommer en dag inte spela någon roll. Varför? Jag vet inte. Vill inte veta. Vill leva. Vill leva bra. Vill leva rätt. Vill leva felfritt. Men hur? Jag vet inte. Kanske vet imorgon. Men vad spelar det för roll om jag vet? Oavsett vad kommer allting försvinna. Vare sig vi vill det eller inte. Dödsångest. Vill inte dö. Rädd. Ångestfylld. När ska jag leva rätt? Jag vet inte. Vet någon? Eller är livet en enda gåta. Vi kommer aldrig så svar. Aldrig. Teorier. Regler. Åsikter. Det kommer ändå inte spela någon roll sen. Ingen vet för att jag inte vet. Jag vet inte

 

Lucka dag 7

Hon går ensam i mörkret utan att veta hur hon hamnade där. Hon försöker se sig om, men kan inte urskilja någonting, allting är bara mörkt. Bäcksvart. Hon försöker springa framåt, men en kraft håller henne tillbaka. Oavsett hur mycket hon vill och försöker så kommer hon inte fram. Ingen kontroll. Utan vetskap om vad som kommer att hända kämpar hon. Hon vill bara komma därifrån, men det går inte. Ju mer hon tar i, desto mer slungas hon bakåt. Oklart om det är någon som drar i henne eller om det är väldigt starka vindar. När hon står still blåser det inte, då känns ingenting. Hon försöker klura ut hur hon ska komma därifrån. Det känns hopplöst. Vad hon än gör så kommer hon ingenstans. Hon följer kraften som drar henne bakåt, orkar inte kämpa mer. Plötsligt yttrar sig ett starkt ljussken….